Osäkra tider

Några år efter bildandet av bolaget (1917) uppstod allvarliga problem med ekonomin. Efter första världskriget bröt en deflationskris ut i Sverige och den allmänna prisnivån sjönk kraftigt för exportvaror som järn, stål och skog. Det ledde till stor arbetslöshet och Köping drabbades hårt.

Fastigheten till vänster i bild fick vi förfrågan att ta hand om i slutet av 20-talet. Bilden är tillhandahållen av Forsbergs Foto.

NÄRA LIKVIDATION

Prisfallet som hade uppstått ledde till att bolagets fastigheter var för högt värderade och nedskrivningar behövde göras. Det gick så långt att en likvidation av verksamheten var nära, vilket skulle medföra att bolaget skulle bli tvunget att sälja alla fastigheter i en förlustbringande affär. Alternativet var istället en rekonstruktion, vilket också skedde genom att Köpings stad övertog betalningsskyldigheten för bolagets lån. Och som i sin tur innebar att staden blev ensam ägare. I och med att styrelseberättelsen för år 1925 godkändes kunde bolaget anses rekonstruerat och verksamheten kunde fortsätta.

Byggverksamheten låg nere under denna period. Fokus var att få ordning på bolagets ekonomi och förvalta fastighetsbeståndet. Bland annat fick alla lägenheter på Villagatan 5 nya köksskåp.

HUS FLYTTAS 1929

Under bolagets svåra tid på 20-talet byggdes inget nytt men 1929 fick vi ett erbjudande från staden då byggnader intill Rådhuset skulle bortföras från området. Bland annat affärshuset Widegrens som vi fick förfrågan att ta hand om. Huset plockades ner och förflyttades ett par hundra meter till kvarteret Drotten (Torggatan) där det byggdes upp igen till ett hyreshus med fem lägenheter.

Affärshuset Widegrens intill rådhuset innan flytten till kvarteret Drotten (Torggatan). Sparbankshuset på plats där affärshuset tidigare stod. Bilderna är tillhandahållna av Köpings Museum.

ENGÅNGSHÄNDELSE

En normal månadshyra för ett rum och kök under den här tiden var cirka 25 kronor. På grund av uppdrivna byggkostnader skulle det bli svårt att uppföra nya moderna hus och samtidigt hålla hyresnivån rimlig. Styrelsen ansåg också att någon egentlig brist på lägenheter för närvarande icke fanns, och beslöt därmed att byggnadsfrågan skulle vara bortlagd tillsvidare. Istället genomfördes reparations- och målningsarbeten där behovet fanns. Till följd av genomgripande reparationer steg omkostnaderna, så att en förlust uppstod på 900 kronor år 1932.

1954 - den gamla staden ger vika för tidsenliga bostäder
Byggnationerna på Nyckelberget upphörde 1954 och nu påbörjades en satsning på mer central bebyggelse. En ny stadsplan planerades med fyra punkthus i sex våningar intill Idrottsplatsen vid Västeråsvägen. Bolaget såg optimistiskt på framtiden och ville bidra med nya inslag i stadsbilden som till exempel radhus, men hyran skulle bli för dyr. Samtidigt som det inte betjänade invånarna på samma sätt som om de skulle byggas höghus då bostadsbrist rådde. Beslut togs och nu skulle bolaget för första gången börja bygga höghus i Köping.
En symbolisk bild från 1954 där lyftkranen tar sin plats bland villorna.
HÖGHUSENS ENTRÉ

Området vid Västeråsvägen var bra strategiskt sett med det centrala läget. Men i området där de nya hyreshusen planerades fanns flera äldre hus med hyresgäster. Det var därför inte helt enkelt att starta upp byggnationen och ordna nya bostäder till de som bodde i området. Några av lägenheterna i de kommande husen reserverades för boende i området och byggandet kunde starta. Vi uppförde även här fastigheterna i egen regi, två punkthus om sex våningar på Västeråsvägen 11 och 13 samt ett trevåningshus på Karlagatan 4. Bygget startade 1954 och inflyttning skedde sommaren 1955, höghusen uppfördes snabbt och smidigt eftersom den nyinköpta byggkranen placerades i mitten och kunde effektivt bygga båda höghusen samtidigt.

Bild från 1958 när höghusen och trevåningshuset samt ytterligare hus i området var uppförda. Foto: AB Flygtrafik, Västmanlands läns museum.

Inflyttning skedde fast inte alla lägenheter i fastigheten var klara, exempelvis flyttade nya hyresgäster in på våning fyra först och i de andra våningsplanen vartefter lägenheterna blev klara. Det blev så klart rörigt med inflyttade hyresgäster på några våningsplan och byggnation på andra. Det gällde att samsas om den nya moderna hissen, vilket inte var helt enkelt och problem uppstod omgående, då upp emot sju personer samt flyttgods överbelastade hissarna.

Merparten av våra fastigheter uppfördes mellan 1947 - 1970. Framförallt var perioden mellan 1954 till 1970 bolagets mest intensiva tid. Det var högkonjunktur och Köping befann sig i ett starkt expansivt skede. Industrin som var en viktig del i Köpings utveckling gick på högvarv och bidrog till befolkningsökning och nya bostäder var ett måste.

ANTENN
1957 monterades televisionsantenner på taket på Västeråsvägen. Varje hyresgäst som ville ansluta sig fick betala 200 kronor i anslutningsavgift för att kunna se på TV. Hyresgästerna fick inte montera egna antenner på balkongerna.
Fastighetsförvärv och nybygge på 80– och 90-talet

Vi förvärvade en del fastigheter under slutet av 80-talet och in på 90-talet. 1996 förvärvade vi bland annat flera fastigheter med anledning av flera privata fastighetsägares konkurs. Flertalet av bostäderna var dessutom belägna centralt och hade stor betydelse när det gällde ambitionen att få en bättre balans i beståndet. Nybygget under den här perioden var i kvarteret Drott med adressen Torggatan 8 intill Forumteatern.

Fastigheten på Stora gatan 1 byggdes 1970 och vi förvärvade fastigheten 1997.
1996 förvärvade vi fastigheten på Stora gatan 21 och 23 samt Prästgärdsgatan 15. Fastigheten uppfördes 1939.
Sveavägen 19 byggdes 1930 och vi förvärvade fastigheten 1988. Bilden är tillhandahållen av Köpings Museum.
Trogna hyresgäster i Centrum

I december 2019 gjorde vi ett reportage i vår hyresgästtidning BoBladet om våra trogna lokalhyresgäster på Östra Långgatan 12/Nygatan 5. Där kan du läsa om Köpings Zoo och Nygatans herrfrisering som har funnits i fastigheten sedan 1969 och 1952.

BILDSVEP FRÅN OLIKA TIDSEPOKER

Blenda1
Blenda10
Blenda11
Blenda2
Blenda3
Blenda4
Blenda5
Blenda6
Blenda7
Blenda8
Blenda9
Brage
Drott
Gustaf-Barkman-traffar-kungen
Marknad
Nygatan-5-ostra-Langgatan-12
Ostra-Langatan-12
Radhuset
Stora-gatan-21---23-dec-70
Stora-gatan-21---23-fjarrvarme-dras-in
Studenter
Sveavagen19-2
Sveavagen19
Telefonkiosk-Vasterasvagen
Vasterasvagen-Karlagatan
Vasterasvagen-vintern-85

NÖDHJÄLPSARBETE

För de arbetslösa under krisen kunde den kommunala arbetsmiljöenheten erbjuda nödhjälpsarbete och arbetslöshetsunderstöd mot arbetsplikt. Några exempel under 20-talet var anläggningsarbeten då man anlade stadens kommunala vatten- och avloppssystem. På trettiotalet byggdes nya kyrkogården ut och dräneringsarbeten utfördes på Östanåsjorden. För dem som inte kunde utföra dessa arbeten var ibland fattigvården det enda alternativet. De kunde efter prövning ge understöd i form av ved, kontanter, bidrag till hyra och hjälp till barnkläder.
Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping, en etnologisk studie av ekonomisk anpassning 1920-1940.

FASTIGHETSBESTÅND 1928
  • Villagatan 5
  • Ögrim 3
  • Prästgärdsgatan 5
  • Virgatan 12

Antal lägenheter: 14.
Vd och styrelseordförande: Gustaf Barckman.
Folkmängd i Köping: 1920: 6 610 personer.
Källa: Stadskansliet

1921 var följande industrier stora arbetsgivare i Köping:

  • Köpings Mekaniska Verkstad KMW, 329 anställda.
  • Jernhyttan ”Köpings hytta”, 70 anställda.
  • Köpings Nya Snickerifabrik, 28 anställda.
  • AB Rüno Erikssons Metallfabrik, 27 anställda.
    Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping, en etnologisk studie av ekonomisk anpassning 1920-1940.

Köpings Hytta under uppbyggnad på 1890-talet. Verksamheten upphörde senare och delar av byggnaden revs 1943. Bilden är tillhandahållen av Köpings Museum.

VARDAGSLIVET

Familjerna bodde trångt i små lägenheter. Oftast sov hela familjen i köket. Förutom att köket var en sov- och matlagningsplats var det också här det syltades, saftades, bakades, konserverades och tvättades.

Hushållsarbete
Det dagliga arbetet bestod till stora delar av att värma vatten, hålla eld i spisen och hämta ved. Hustrun vaknade vanligtvist först på morgonen, och det var hon som satte eld i spisen, gjorde frukost och väckte resten av familjen. På kvällen ställde hon fram en stor tvättbalja med uppvärmt vatten på köksgolvet så att mannen kunde tvätta sig efter dagens hårda arbete.

Matförvaring
På vintern förvarades maten i skafferiet och på sommaren i matkällaren. Mjölken inhandlades vanligtvist varje dag och mjölkaffärerer låg utspridda över hela staden, mång av dessa hade även öppet på söndagar. Bröd bakades i regel varje vecka.

På lördagarna var det torgdag på Stora Torget, där fanns bland annat kött, fisk, ost och grönsaker att köpa. De som bodde i flerfamiljshus kunde hyra jordlotter att odla på, de låg strax utanför stadskärnan, bland annat ut med Gamla Hamnvägen, utmed vägen till Köpings Hytta och i Karlbergskogen vid Römosse. Det var framförallt potatis men även grönsaker som odlades i mindre skala. Det fanns en tradition att den första maj hjälptes man åt att sätta potatisen på förmiddagen och på eftermiddagen gick männen i demonstrationstågen. Potatisen tog sedan upp till höstmarknadsdagen, den andra lördagen i september.
Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping, en etnologisk studie av ekonomisk anpassning 1920-1940.

Bilden nedan är tillhandahållen av Köpings Museum.

År 1955

I ett styrelseprotokoll från 1955 står det att regeringen hade räknat med ett nybyggnadstillskott om 53 000 lägenheter under 1956. Lägenheterna som togs fram skulle vara praktiska och billiga. Byggkostnaden fick ej överstiga en viss nivå.

KÖPINGS BOSTADS AB

Besöksadress: Sveavägen 18
Postadress: Box 13, 731 21 Köping
Telefon: 0221-250 25
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Välj språk

Copyright © 2020 Köpings Bostads AB. 
Alla rättigheter reserverade.

Webbdesign: Underbase Media AB