Det var här det började

1917 härjade första världskriget ute i Europa. I Sverige rådde brist på livsmedel och hungerdemonstrationer förekom, det var bostadsbrist och mycket dåliga boendeförhållanden. Köping var inget undantag, här bodde cirka 5 500 personer och stora familjer fick samsas i små lägenheter. Boendesituationen i Köping började bli akut - nya bostäder behövdes. Därför beslutades det om bildandet av bolaget ”Aktiebolaget för Smålägenheter i Köping” vid Stadsfullmäktiges sammanträde den 24 maj 1917.

Bolaget bildades för att få igång byggnadsverksamhet och för att lätta på den då synnerligen svåra bostadsnöden i staden. Med bidrag från stadens sida skulle man uppföra bostadshus med smålägenheter.

Staden tecknade stamaktier i bolaget för att få igång byggnation så snabbt som möjligt. De tillhandahöll tre tomter i kvarteret Tunadal samt tre tomter på Ögrim i kvarteret Hyttan (ovanför Väl-laregatan och intill Karlbergsskogen). Köpings Mekaniska Verkstad, som var en stor arbetsgivare var naturligtvis också intresserade av att det byggdes fler bostäder för sina anställda och bidrog därför med att teckna preferensaktier. ´

Bolagets styrelse kom att bestå av fem ledamöter och två suppleanter. Speditören Gustaf Barckman fick det ärofyllda uppdraget och blev bolagets första verkställande direktör samt styrelseordförande. När bolagsordningen och organisationen var klar dröjde det inte länge innan det började byggas på de erhållna tomterna. De två första hyreshusen med smålägenheter uppfördes och in-flyttning skedde den första december 1917 på Villagatan 5 i kvarteret Tunadal och på Ögrim 3 i kvarteret Hyttan.

I kvarteret Tunadal uppfördes ett av de två första husen. Det var ett stenhus med tre våningsplan, varav en källarvåning. Våningsplan ett och två innehöll vardera två smålägenheter om ett rum och kök. Lägenheterna var små och enkla och bestod av en liten hall, ett allrum med trägolv och en kakelugn som värmde upp bostaden under vinterhalvåret. Köken var mycket spartanskt utrustade med en vedspis och några hyllplan. Vanligtvis bodde en familj på fyra till fem personer i varje lägenhet.

Det fanns ingen elektricitet och inte heller vatten och avlopp i lägenheterna så de sanitära förhållandena var svåra på den här tiden. För att sköta sin hygien fick man hämta vatten på gården och sedan värma det på vedspisen. På gården fanns ett uthus med dass innehållande ett avträde för varje lägenhet. Källaren var utrustad med en enkel tvättstuga samt matkällare och vedrum.

Det fanns ingen elektricitet och inte heller vatten och avlopp i lägenheterna så de sanitära förhållandena var svåra på den här tiden. För att sköta sin hygien fick man hämta vatten på gården och sedan värma det på vedspisen. På gården fanns ett uthus med dass innehållande ett avträde för varje lägenhet. Källaren var utrustad med en enkel tvättstuga samt matkällare och vedrum.